Djuren

Hönsen

På vintern bor hönsen i en hönsgård inne i fårstallet där de även kan gå ut i sin vintertrödgård om de vill. Sommartid får de vara ute i det mobila hönshuset på vallen som vi drar runt 2 gånger om dagen med traktorn för att de ska ha nytt och gott gräs att äta. Utevistelsen i det gröna gör att smaken på äggen blir helt fantastisk! Äggulan blir mer orange än gul och smaken förstärks av att de äter grönt. Och så blir hönsen glada såklart! Vi har flera olika hönsraser och därför en vacker färgskala på äggen som vi säljer i Mjölboden.

Fåren

Vi har ca 30 tackor av raserna Pälsfår (Gotlandsfår) och Ryafår. Den främsta anledningen till att vi har dem är att de hjälper oss att hålla landskapet öppet. De betar av ca 20 hektar från vår till höst. Både djur och betesmarker är KRAV-certifierade.
De äter endast gräs på sommaren och hö från våra betesmarker på vintern. Tackorna får spannmål från vår egen säd runt lammningstider för att få lite extra energi, protein och mineraler. På vinter bor de i fårstallet med utgångsvistelse i en vinterhage. Vi på gården säljer vi fryst lammkött och lammskinn och på hösten färska lammlådor.

Gotlandsfåren

Gotlandsfåret har sitt ursprung i det gotländska utegångsfåret. Genom sin rörlighet och goda förmåga att utnyttja varierande betesmarker är gotlandsfåren mycket lämpliga för nordisk landskapsvård. De vuxna djuren är grå med svarta huvuden och ben. Vita tecken förekommer ibland på huvud och ben. Huvud och ben är ullfria. Svansen är kort med ullfri spets.
Benstommen är gracil och huvudet finskuret. Såväl baggar som tackor saknar horn. Tackorna väger oftast 60-70 kg och baggarna 80-100 kg men stora variationer förekommer. Temperamentet är livligt utan att fåren för den skull är skygga och de är lätta att få tama.

Vid betesgång är gotlandsfåren ofta mer utspridda i terrängen än får av andra raser. De har dock en utpräglad flockinstinkt och fungerar utmärkt tillsammans med vallhundar. Gotlandsfåren har en starkt årstidsbunden brunst och lammen föds på våren. Tackorna har lätt att lamma, har goda modersegenskaper och god fruktsamhet. Från två års ålder föder tackorna i regel två lamm. Trillingfödslar är inte ovanliga.

Lammen föds svarta men under sommaren ljusnar de och blir grå i olika nyanser. Till rasens absoluta särdrag hör den lockiga och glansiga ullen. På lammen är den fullt utvecklad vid 4-5 månaders ålder. (Källa: Svenska Fåravelsförbundet 2019)


Ryafåren

Ryafåret har sitt ursprung i de svenska och norska lantrasfåren. Rasen framavlades med en lång, vågig och glansig ryaull som mål. Ryafåren har sin starkaste förankring i Dalarna, Västerbotten och i västra Sverige. Det är ett medelstort får med relativt korta ben. Den långa ullen bildar knäbyxor kring de ullfria benen, svansen är kort (ca 15 cm) och ullfri, liksom ansiktets panna, hjässa och kinder. Ullen ska vara lång, stark och ha hög glans.

Lätta lamningar, hög fruktsamhet och förmåga att söka föda i oländig terräng är andra rastypiska egenskaper. Ryafåret har ett vänligt uttryck i sitt pärlemorskimrande ansikte och stora vackra ögon. Färgen hos enskilda ryafår skall vara vit utan andra färginslag, svart utan andra färginslag, eller grå i olika nyanser utan röda toppar. Ryan är en av landets utrotningshotade raser. Den renrasiga vita ryan är idag relativt väl konsoliderad och de svarta djuren ökar i antal. (Källa: Svenska Fåravelsförbundet 2019)

Katter, hundar och tvåbenta

Och så har vi stallkatterna Oscar och Findus, hundarna Hans och Greta och vi som bor här och driver gården Mikaela och Robert samt Roberts mamma.